Fyra dagar kvar i Sverige.

Snart är vi där. Or not.

Människor som känner mig och mitt kontrollbehov är nog ganska förvånade över hur spontan och avslappnad jag försöker vara inför det här med att jag drar på måndag. Jag lider (?) ju av ett ganska stort kontrollbehov och det visar ofta sitt ansikte på väldigt många sätt. Men just med den här resan har jag tänkt att "det löser sig nog" och säger saker som "det går väl att köpa där i värsta fall". Högst okaraktäristiskt.

Det enda jag inte tänker förlita mig på att australienarna har är nässpray. Fan, inget land har bra nässpray. Jag var ju nära döden i Chamonix och allt de kunde erbjuda var saltvatten. Nej. Jag kommer föra in en halvårsförbrukning av nässpray i landet. Kommer säkert fastna i tullen med mina åtta flaskor nässpray och behöva demonstrera att det inte är knark, bara slemhinneförtunnande.

Men nu börjar det dra ihop sig (det börjar med andra ord bli dags att gå till apoteket och botanisera loss bland nässpraysutbudet) och jag känner hur min storasystergen (som ACW så finkänsligt benämner det) börjar pocka på uppmärksamheten. Jag vill liksom göra saker. Boka saker. Fixa saker. Styra upp något så jag känner mig trygg. Jag börjar med andra ord bli ganska nervös inför det här med att flyga över världshav. Jag har aldrig gjort sånt förut. Jag har typ bara tagit mig över Östersjön och möjligtvis tagit någon liten tur över Medelhavet. Men över en hel ocean - aldrig.