Att hitta en kompis.

Idag skulle vi välja grupper i en av våra marknadsföringskurser. Major stressmoment om man inte känner en enda person och bara har en enda tanke innanför pannloben "hitta autentiska australienska kompisar!" I Sverige är man ju lite småvan vid att man känner till de flesta och intuitivt vet vilka man vill jobba med och vilka man bör undvika. Här är alla blanka blad. Inklusive jag själv. Jag är liksom van vid att (eller detta kanske bara är en fåfäng föreställning jag går runt med, vad det jag...egentligen) vara ett tillskott. Men här är jag mest en utbytesstudent. Och alla vet ju att dem vill man helt intuitivt undvika....

Hur som helst. Alla potentiella autentiska australienare teamade upp sig med varandra. De jävlarna. Inte alls öppna för nya kulturer och lite swedish spice. Jag fick snabbt ställa om siktet och hamnade till slut i en helt okej grupp med en aussie, en amerikan (det går också bra, hon pratar ju ändå engelska liksom...) en utvandrad serbier och en utvandrad kines som hette typ Chong men ville kallas Fiona. Det tycker jag är jättekonstigt. Säg vad du heter så säger jag det. Jag säger liksom inte att jag heter Maria men att du kan kalla mig för Olga. Hon fortsatte sin konstighet genom att ha på sig ett par spejsade glasögon i strass utan glas. Vi får väl se hur det här grupparbetet går. Jag behöver ju trots allt bara få godkänt...