Om ni tycker att det har varit lite smådött här på bloggen några dagar så tänker ni alldeles rätt. Jag har nämligen inte varit hemma. I fredags morse, eller snarare fredags natt, så tog vi vårt pick och pack och kollade in Melbourne. Australiens näst största stad och hem till ytterligare fyra miljoner ozzies.
Man måste ändå säga att vi är lite bortskämda i Europa. Tusenårig historia, ruiner och slott hit och dit. Alltid något att titta på. Något ovärderligt kulturarv i närheten. Här nere funkar det inte riktigt så. Australienska historieböcker börjar med: "40.000 years ago the aboriginies settled on this great big island." Det är ju ganska coolt och så. 40.000 år sedan är ju onekligen impressive. Nästa mening: "And then, 1776 James Cook came and took over the whole place." Så på bara en mening slungas man fram sådär 38.000 år i tiden. Så då kan man ju förstå att de inte har haft så mycket tid på sig här nere att bygga slott, ruiner och gamla sevärdheter.
Melbourne var inget undantag. City var som Malmö centrum och temperaturen var ungefär den samma som i Malmö i mars. Kallt. En liten shoppingrunda, lite lunch, lite fika, lite powernap, lite middag med lite fest. På lördagen åkte vi till Victoria Markets, hittade massa suspekta saker, träffade Johanna för lunch, gick till aquarium för att kolla hajar. Det var lite falsk marknadsföring - de hade bara meshajar.
På söndagen gav vi upp citylivet för att titta på det Australien faktiskt är känt för, sin natur. Kl 07.30 blev vi upphämtade för en tur på den mytomspunna "Great Ocean Road". Det var fint och sådär. Massa sandstensklippor i hav, fyrar, lite vilda kängurus och koalor och sådär. Men vid åttonde stoppet började vi bli lite småtrötta på att se fler klippor i hav och vild natur. Skorna blev smutsiga och håret blåsigt. Vi är väl sådärbra hajkartjejer.
Måndag morgon, eller snarare natt (03:15 stod klockan på) åkte vi hem till Sydney och försommarvärmen igen. Nöjda med valet av australiensisk stad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar