"PADDLE FOR ME!! PADDLE, PADDLE!"

Okej. Här står jag på en bräda. Så nu är ett av resans delmål avklarat! De senaste två dagarna har vi spenderat helt osminkande i en osmickrande våtdräkt (wettie) och paddlandes på tre meter långa brädor. Jag har så ont i armarna nu att det nästan smärtar att skriva på tangentbordet. Att skratta gör så ont att jag nästan börjar gråta.

Det har varit så fruktansvärt roligt att leka i vatten. Precis som när man var barn och det roligaste man visste var stora vågor. Nu hade vi surfbrädan som ursäkt men mest blev det nog ständiga hopp i vågorna. Kicken när man väl kom upp på brädan i tre sekunder (med tillhörande glada tillrop från våra två år yngre surfinstruktörer "paddle for me, paddle, paddle! PUSH UP!!") gjorde att man var redo att spendera ytterligare trettio minuter med att förgäves försöka resa på sig igen.

Nu är nästa uppdrag att på enklaste och billigaste sätt komma över varsin surfbräda med tillhörande instruktör...